Crested anka /Kejsare

Hur är det nu med denna anka? Är den en egen ras eller inte?

Den här "rasen" är väldigt omtvistad. Det finns två sidor angående detta: 
En sida säger att den sk kejsarankan är en egen ras och uppkom ur en annan förgrening än pekingankan. Den är mindre och smidigare och har en hätta på huvudet genom selektivt avelsarbete.
Den andra sidan menar på att det inte är en "riktig" ras utan en modifierad pekinganka. En Peking med mutering. Rent taxonomiskt är båda raserna Anas platyrhynchos domestica.
Jag lutar dessvärre åt den sistnämnda sidan. Jag anser att det inte är etiskt försvarbart att avla fram dessa "kejsare" då de bär på en dödlig gen, som i dubbel upplaga dödar fostren redan i äggen. 
Alla ankraser kan bära på denna gen, sk Lethal gene. Just därför anser jag att det inte är en egen ras i sig. Utan en modifierad, mindre modell av en Peking. 

Hos crested-ankor beror den karakteristiska "tofsen" på en ärftlig muta­tion som gör att skallbenen inte växer ihop helt i parieto-occipitala regionen. Resultatet blir en fontanell-liknande öppning ,ett "hål", i kraniet, genom vilken en fettkudde (intrakraniellt lipom) tränger fram och bär upp fjädertofsen på huvudet 

Mekanismen i korthet

1. Genetisk mutation
   – En autosomal dominant allel (Cr) ger ofullständig benbildning i skallens mittlinje. Heterozygota fåglar blir crested, medan homozygota vanligtvis dör i ägget (semi-lethal gene).

2. Ofullständig suturering
   – Under fosterutvecklingen hinner inte de två skallbenshalvorna (intraparietala benen) sluta sig innan fett- och bindvävsvävnad expanderar.

3. Bildning av fettkudde
   – Fettdepån ("crest cushion") växer i kranie-gapet och skyddar hjärnan vid anblicken av en penetrerande öppning.

4. Fjädertofs
   – Fettkudden kapslas in av hud och fjädrar, vilket ger det yttre "poofet" som crested-ankor är kända för.

Konsekvenser för hälsa

• Fågeln kan få höjd risk för neurologiska avvikelser (ataxi, motorisk osäkerhet).

• Större fontanell ökar risken för hjärnskador om ankans hjässa utsätts för trauma.

Sammanfattning: Crested-ankans "hål i kraniumet" är inte en parasit eller sjukdom utan en direkt följd av en dominant genetisk mutation som stör benbildningen i skallens mittlinje, vilket tillåter fettvävnad och fjädrar att skapa ankans dekorativa krona. Skulle denna anka få ett slag eller ett peck på det här stället så kan det gå riktigt illa, riktigt fort. (Läs också gärna om Vaulted Skull som är en annan typ av mutation med liknande egenskaper.)

Avel och genetik

• Crested-genen:

  • Genen som ger fjäderkronan är en dominant mutation (sk lethal gene) men är associerad med genetiska problem:

    • Cirka 25 % av befruktade ägg dör under embryostadiet.

    • Vissa ankungar föds med deformiteter eller utan fjäderkrona.

    • För att undvika problem parar man oftast en crested-anka med en utan fjäderkrona.

Sammanfattning: De som avlar fram dessa sk Kejsarankor avlar med en hättad anka och en ohättad anka för att, som ovan beskriver, få fram så många levande avkommor som möjligt. Men det är ändå inte helt riskfritt även om de överlever embryostadiet. 
Får avkomman en stor hätta, vilket man som uppfödare självklart strävar efter, så är då hålet i kraniumet lite större. När ankungen växer och dess skalle expanderar följer fontanellen (hålet) automatiskt med i proportion, eftersom de omgivande skallbenshalvorna inte växer ihop. Så i absoluta millimetermått kan gapet bli större tills fågeln är fullvuxen, men därefter förblir det ungefär oförändrat. Även fettkudden kan expandera. Så när den växer kan den, särskilt om den blir för stor eller felplacerad, börja trycka lätt mot underliggande hjärnvävnad och ge upphov till ataxi (obalans), ryckiga rörelser eller nedsatt koordination. Det saknade benet ger mindre skydd åt hjärnan. En mindre smäll mot huvudet kan då orsaka blåmärken eller inflammation i hjärnvävnaden, vilket också yttrar sig som tillfälliga eller kvarstående neurologiska problem.